ensamhet - ett ord som har präglat mitt år 2010. det låter ju för jävla deppigt. det är det oxå. både självvalt och icke-självvalt har det varit. jag valde att åka till spanien som enda svensk, ja faktiskt den enda från norden. där kunde man ju räkna ut med lilltån att det skulle kännas en smula ensamt. sen sommaren då jag inte fick något jobb och spenderade väldigt mycket tid själv. så mycket tid att jag höll på att bli galen på mig själv. sen hösten där jag har pluggat som en idiot och mitt sociala liv inte har varit mycket att skryta med.
2011 ska inte bli ett ensamt år. jävlar i havet vad o-ensamt det ska bli!
jag har den senaste tiden insett hur mycket jag längtar hem till göteborg. jag ska lätt flytta tillbaka efter utbildningen. inget snack om den saken. där har jag min familj, grunden till min trygghet och några av de finaste människorna jag vet. o-ensamt var ordet.