Vad jag menade med min tidigare rubrik vad både ironiskt och uppriktigt menat, ironiskt mot min pappa och uppriktigt mot Jessica. Ärligt talat, vad skulle jag göra utan dig? Du är bland det bästa som hänt mig!
Idag gick vi till vårt favoritfik på olivedalsgatan, efter att vi hade varit hos Karin. Jag tycker att det kändes jättebra att gå dit. Jag skulle gärna gå dit igen för min egen skull! Tack för att ni följde med!:-)
Sen gick vi som sagt på café, det blev mera tårar och kramar. Det kändes skönt. När vi hade suttit där en stund följde Jessica med mig och hälsade på min lilla mamma(L). Jag är jätteglad att du följde med! Du anar inte vad det betyder för mig, eller jo förresten det gör du.
När vi sen var klara bestämde jag mig för att hoppa över spanskan och åka hem istället. Eftersom att det var strömavbrott när jag kom hem så fungerade inga datorer, så jag gick och la mig och sov i två timmar innan jag gick upp och lagade smaklös mat. Sen ringde jag till morfar och rapporterade, som jag sa förut så fick också han ut något av besöket. Det känns alltid bra när man kan slå två flugor i en smäll.
Puh, det känns mycket bättre för mig nu när jag har skrivit av mig!
/ Jojo