Just nu i alla fall. Jag fryser och svettas om vartannat. Kan inte plugga. Kan inte koncentrera mig på någonting, då kommer jag att spy. Natten var ännu mindre kul, frossatacker och toalettkramande (just for you information). Med andra ord; jag tycker synd om mig själv, som ligger här alldeles ensamn och övergiven. Och när jag är på det humöret är jag hopplös, jag vet.